Alla inlägg av Isheim

Mtb tour Trollhättan, via Tsok spåret, Göta Älv, Slussarna och Olidan kraftstation.

Denna soliga och varma torsdag 11 juli -19, testade jag min nya Gopro Hero Black actionkamera, och jag är otroligt nöjd med Gopro,s nya bildstabilisator.

Jag har Gopro 4 och 5 också, men Gopro 7 är överlägset bäst, och likaså inspelningsljudet.
Cyklade upp till Tsok spåret, och via hängbron Göta Älv, Gamle Dal, Slussarna och Olidan kraftstation och tillbaka till Trollhättan city.
Trance/ambient music: Zero-Project: Gothic, Back to Zero.

Cyklar nedför Olidevägens serpentinbacke i Trollhättan, och 36 sekunder in i klippet blir man lätt yr.
Kamera: Gopro 7 Hero Black.

Annonser

Kjenndalsbreen, Norway 2018.

Roadtrip till Kjenndals glaciärens mäktiga vattenfall.

Vägen till glaciären går via en smal väg, invid Lodalsvattnet.
Music: Elk, J Sigsworth.

Foto: Canon EOS 70D, objektiv Canon EF-S 18-200mm, Gopro 5.

Bergsklättring med Loen Active, Norge 2018.

Bergsklättring med Loen Active, Norge. 14 augusti 2018.
Turen går via en brant skogsväg och stig till 440 möh, därefter via klättring uppför det nästintill lodräta berget, och över Gjølmunnebrua, vidare upp till toppen av Hoven på 1011 möh.
Nedturen är en hisnande upplevelse med Hoven Skylift.

Music: J Sigsworth -Hinterland.

Musik: Good Life – Onerepublic. (New Mix Version)

Spiterstulen – Galdhøpiggen, Norway 2018.

12 augusti 2018 var det dags för vandring till Galdöpiggen, som är nordens högsta berg med sina 2469 möh. Avståndet från Spiterstulen till Galdöpiggen är 6,6 kilometer.

Musik: Ryan Farish – Rise Like the Sun.

Från Spiterstulen är det en oändligt långt uppförsbacke. Efter att Keilhaustoppen, 2355 möh nåtts, är det sedan 2 mindre toppar som skall bestigas, och slutligen den snöklädda branten upp till Galdöpiggen. Jag startade 09.00 och kom tillbaka 18.00.

Det flesta som vandrat upp till toppen kom från Juvasshytta, och var märkbart mindre påverkade av vandringen än vi från Spiterstulen. Man får räkna med 8-10 timmar t&r via Spiterstulen.
Juvasshytta 1841 möh, ligger inom synhåll från Galdöpiggen, och att vandra därifrån är en mer bekväm upplevelse, än från Spiterstulen.

Vandringen från Juvasshytta tar bara halva tiden, men då måste du gå över en vansklig glaciär, som kräver guide och säkerhetslina.

 

Norway tour 2018.

Semesterfoton från Norge, augusti 2018.

Resmålen i år blev Jotunheimen, Spiterstulen, Galdöpiggen 2469 möh, Strynvägen, Loen och hotell Alexandra, Kjendalsglaciären, Bergsklättring, och Hoven Skylift.

Jag körde till Lillehammer första sträckan, och tog in på Scandic Lillehammer (som vanligt).

På lördagen körde jag Gudbrandsdalen norrut. Vid Otta svängde jag vänster och vidare mot Jotunheimen.

Mitt resesällskap Q2, med Jotunheimen i bakgrunden.

Vägen upp till Spiterstulen kantades av frigående kor.

eko1

Spiterstulen är en bemannad turiststuga på 1106 m ö.h. som ligger i Visdalen, Loms kommun.

Från Spiterstulen har man kända toppar som Galdhøpiggen (cirka 5 timmar) och Glittertind (6 timmar) inom räckhåll.

Jag tog tillfället i akt och smakade på områdets lokala öl.

Lomb tillverkas av Jotunheimens naturliga råvaror, och skillnaden är gigantiskt mot de industriella massproducerade ölen. 5 flaskor av fem möjliga var betyget.

På söndag morgon var det dags för vandring till Galdöpiggen, som är nordens högsta berg med sina 2469 möh. Avståndet till Galdöpiggen är 6,6 kilometer.

Från Spiterstulen är det en oändligt lång uppförsbacke (cirka 5 kilometer).

Efter att Keilhaustoppen, 2355 möh nåtts, är det sedan 2 mindre toppar som skall bestigas, och slutligen den snöklädda branten upp till Galdöpiggen.

Keilhaustoppen, 2355 möh.

Från Keilhaustoppen ser man Galdöpiggen, men det är 2 krävande toppar emellan.

Inget är omöjligt i Norge, så här uppe serveras våfflor. De som arbetar här gör det veckovis, och leverans sker med helikopter.

Det flesta som vandrat upp till toppen kom från Juvasshytta, och var märkbart mindre påverkade av vandringen än vi från Spiterstulen. Man får räkna med 8-10 timmar t&r via Spiterstulen.

Juvasshytta 1841 möh, ligger inom synhåll från Galdöpiggen, och att vandra därifrån är en mer bekväm upplevelse, än från Spiterstulen.

Vandringen från Juvasshytta tar bara halva tiden, men då måste du gå över en vansklig glaciär, som kräver guide och säkerhetslina.

Utsikten från Keilhaustoppen, 2355 möh.

galdö 2

Galdöpiggen, 2469 meter över havet.

galdö 3

galdö1

Jag startade klockan 09.00, och var tillbaka 18.00.

Jag hade med mig 2 liter vatten och energidryck, och fick fylla på rejält i bäckarna på hemvägen.

När solen sken blev det hyggligt varmt, så jag förbrukade väl 3,5-4 liter under vandringen.

På måndag morgon var det -4 och jag fick skrapa rutan på bilen.

Målet var Loen i Stryns kommun, och vägen gick via fjäll, tunnlar och branta dalar där frigående djur dominerade. Som vanligt var de ute och promenerade på vägarna, så man fick vara uppmärksam, samtidigt som naturen lyste med ögonfröjd.

Jag bokade in mig på 7 etage på Hotell Alexandra.

På berget bakom Alexandra skymtar Hoven restaurang på drygt 1000 möh. Dit kunde man ta sig via Hoven Skylift, klättra eller gå.

Min plan är dock att klättra uppför berget med Loen Active och ta skyliften ner.

Från balkongen hade du utsikt över hela Loen och Nordfjorden.

Gymmet på Hotell Alexandra präglas av Tecno Gym,s utrustning.

Förutom gym, spinning, och andra aktiviteter, så finns en anläggning på 3700 kvm, med inne och ute bassäng, bubbelpooler, bastu, vattenrutschkana, och en separat spa avdelning.

Hamburgaren med tillbehör, samt lokalproducerad äpplejuice som jag beställde i poolbaren var också av kvalité som heter duga.

Hotell Alexandra, med Hoven restaurang och skylift i bakgrunden.

Hotell Loenfjord ligger invid Loenvattnet,s utlopp.

Skåla i bakgrunden är ett mäktigt fjäll som reser sig 1 848 meter över havet.

På toppen ligger också en av Norges mest originella vandringsstugor, känd som Kloumannstårnet eller Skålatårnet.

(Pga av regn blev det inget besök för min del.)

Det runda tornet byggdes år 1891 och har kommit att bli något av en turistattraktion i sin egen rätt. Välj om du vill övernatta eller bara ta en välförtjänt kopp kaffe.

Vid kyrkan i Loen, finns två stora minnesstenar över några av de värsta katastroferna som drabbat Norge.

 

Rasolyckan i Loen, inträffade den 15 januari 1905.

Delar av berget rasade ner från det 1493 meter höga Ramnefjellet i sjön Lovatnet (även kallad Loenvatnet eller Lodalsvatnet, varefter en flodvåg drabbade byarna Nesdal och Bødal. 61 människor omkom, av dessa hittades endast nio. De övriga 52 försvann i Lovatnet.

 

Den andra rasolyckan i Loen, inträffade den 13 september 1936.

74 människor i byarna Nesdal och Bødal omkom när omkring en miljon kubikmeter av det 1493 meter höga Ramnefjellet rasade ner i sjön Lovatnet (även kallad Loenvatnet eller Lodalsvatnet). 41 av de omkomna återfanns aldrig. En 70 meter hög flodvåg forsade genom byarna och tog med sig allt som kom i dess väg.

Vägen till Kjenndals glaciären går utefter Lodalsvatnet.
Glaciären är mäktig med sina vattenfall.

Loen Active.  

 

På tisdagen var det dags för bergsklättring, som Loen Active höll i.

Turen går via skogsväg och stig till 440 möh, därefter via bergsklättring och över Gjølmunnebrua, vidare upp till toppen av Hoven på 1011 möh.

Är man van ”fjällapa” kan man klättra på egen hand, och det finns varierande svårighetsgrader. Numera finns här en led som klassas som svart, och skall vara den svåraste i norden.

Man gick brant uppåt första sträckan.

Systemkameran fick stanna på hotellet, så dessa foton är tagna med Gopro.

 

Vissa partier var mer krävande, och man visste aldrig riktigt vad som väntade.

Det fanns två passager med överhäng, som var lite krävande. En guide fanns dock i närheten och hjälpte de som klurade för länge vid överhängen.

Denna glada tjej kom från Nederländerna.

Dags för Gjølmunnebrua.

Den 120 meter långa hängbron är längst i norden, och ligger 750 meter över havet och går över en 160 meter djup kanjon.

Man höll en rytmisk gång med lätt böjda knän, för att inte bron skulle börja gunga.

Sedan var det dags för mer klättring.

Efter mina 5 timmar på berget intogs två välförtjänta våfflor med tillbehör.

Restaurang Hoven på toppen hade en mäktig utsikt över landskapet.

Att komma ner är också en upplevelse, då kabinen går rätt ut, och stupar sen ner med ett vinande ljud.

Film från denna upplevelse kommer med tiden, eller titta gärna på min Facebook, där den turen ligger upplagd offentligt, men kvalitèn blir bättre på Youtube,

Sent på eftermiddagen denna tisdag, och efter välbehövlig bastu, samt rygg / axelmassage på hotellets spa, intogs lite medhavd bäckvatten från Spiterstulen, på hotellrummets balkong med vidd utsikt från 7 etage.

Lite eftertankar dock om det ganska så intensiva aktiviteter på kort tid. Turen till och från Galdöpiggen, och nu klättra uppför berget bakom Hotell Alexandra. Då tekniken att klättra med sans och balans, utbyttes mot att använda armarna istället, så kändes det både i benen och armarna.

Planen att vandra upp till Skåla, 1848 möh under morgondagen, kändes som en dålig plan, då vädret på torsdagen erbjöd regn, och att vandra på regnvåta stenar är inget jag utmanar. Man har ju fått lite erfarenhet under åren på regnvåta underlag.

Under onsdagen dagen, bestämde jag mig dock för att mönstra av, och åka de 73 milen hem till Trollhättan.

Startade hemturen klockan 12.00, och hemkom 22.00. Två stopp för förtäring i Lom och ett i Moss.

Men nästa år kommer jag eventuellt besöka Loen igen, och vandra till Skåla, besöka den andra glaciären Briksdalsbreen, samt åter klättra upp till Hoven. Denna gång utan guide, och i mer lugnare tempo, samt ta med systemkameran på turen.

 

 

 

 

Trollstigen, Norway 2017.

Trollstigen, Norway 2017.

Den hisnande vägen Trollstigen är en spännande upplevelse som garanterat ger fjärilar i magen. Den är också en av Norges nationella turistvägar.

Trollstigen är en smal väg med en brant lutning på 9 procent och kränger sig upp till Stigrøra, 858 meter över havet via 11 hårresande hårnålskurvor. På vissa ställen går vägen in i berget, på andra stöds den av stenmurar. En tidstypisk gammal stenbro tar bilar och bussar över vattenfallet Stigfossen.

På toppen finns en utsiktspunkt med restaurang och ett museum med fotografier, modeller och verktyg från vägens konstruktion.

Kung Haakon VII invigde Trollstigen sommaren 1936 och vägen förbättrades rejält av Statens Vegvesen, så sent som år 2005. Den är stängd vintertid och öppnas normalt i slutet av maj eller början av juni.

Musik: Goldstone – Jonn Serrie.

Foto och redigering: Gopro Hero 5, Adobe premiere elements 15.

 

Norway tour 2017.

Semesterfoton från Norge, augusti -17.

(klicka på foton för full upplösning)

Foton är från Lillehammer, hotell Scandic och vägen utefter Raumadalen till Åndalsnes, där jag inkvarterade mig på hotell Bellevue.

Hotell Bellevue, Åndalsnes.

 

Sedan vandrade jag upp till Romsdalseggen, vars höjd låg på cirka 1200 meter.

Några partier var nästintill lite obehagliga.. Leden var stundtals mellan 0,5-1 meter bred och du hade ett brant stup på cirka 1200 meter på den vänstra sidan och 400 – 500 meter på den andra sidan. Se film.

 

Att gå ner var den mest besvärliga delen under denna tur. Man gick 2 km med en höjdskillnad på drygt 700 meter och det var stundtals väldigt brant.



Rampestreken 537m.öh.

 

Sedan bar det av till Geiranger och vägen gick förbi Trollstigen.

 

 

I Geiranger tog jag in på Union Hotell som låg tryggt på sina 80 meter över havet.

Där fanns spa av hög klass, gym och en stor terrass, där man kunde slappna av efter diverse krävande aktiviteter i omgivningarna.

IMG_4707.JPG

 

          Storsetersfossen låg en dryg timmas vandring ovan Geiranger.

 

Dalsnibba på 1500 meters höjd låg bara 20 minuter från Geiranger. Du kan köra ända upp till Dalsnibba och är nordens högsta plats dit du kan ta bilen.

 

 

Infarten upp till Dalsnibba kostade 125 kronor och låg vid Djupvasshytta.